efölwr

att bo ensam då man ligger död sjuk är en hemsk nästintill horribel känsla. ingen omtanke från en enda levande varelse, bara ett snyft i självömkan emellanåt. jag hade mycket hellre legat utslagen i mitt rum hos min familj än ensam här i soffan. tidigare grät jag, faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0