mammagris

att jag skulle sitta och lipa första natten ensam i lägenheten var ju inte helt oväntat. ett litet "hej hur mår du? :)" ifrån min bror på msn fick mina ögon att tåras och min näsa att rinna. alexander hade gärna fått vara här i denna mörka stund. imorgon när jag får hit en mer komfortabel sovplats/sittplats samt en teve kommer allt bli mycket bättre. lunchdate med prinsen min även, nudlar skall bjudas på.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0